Karina

Jag fick mig en läxa.

Jag kommer aldrig mer göra det de skriver att man ska göra i kedjebrev.
Jag vågade ju inte annat än att kopiera Linas horoskopgrej efter vad jag önskat mig.
Det var nog någon som skrattade åt mig och visade att det minsann inte skulle hjälpa.
Jag ska åtminstone inte önska mig så viktiga saker iaf.
Undrar om man vågar berätta vad man önskat? Då kanske det blir ännu värre.

Ni kan ju se inlägget med horoskopet. Inlagt den 20e. Den här bilden är från den 24e.



Ni kanske kan gissa vad jag önskade.

Finns dock inget ont som inte har nått gott med sig.
Gunvald är nu rädd för vägen och kommer nog aldrig gå på den igen.

Vi hade besök av familjen Oja på kvällen, när de hade åkt for Kent iväg och jag blev ensam hemma. Efter en liten stund svängde en audi upp på uppfarten, tre killar kliver ur och går bortåt längs vägen innan de kommer tillbaka och kommer upp mot huset. Jag öppnar dörren och de frågar om jag har en liten katt. Jag tror inte det är sant, fem dagar efter att Evald lämnat oss. Han blev ett offer för vägen.
Jag fick följa med dem ner och hämta Gunvald som ligger i diket och ser jätteliten ut. Min lilla stackare. Han hade sprungit på vägen och till slut stannat till framför bilen och blev överkörd.
Han fick en hjärnskakning och en blödning i lungan. För nån timme sen fick han det sista av de där hemska medicinerna så nu ska han vara helt frisk.
De e en väldig fart på han så jag är inte så orolig. Han har tillochmed börjat gå till matskålen själv, även om det var lite gulligt att man fick komma med mat åt han och mata han med sked den senaste veckan är det ju bra att han äter själv nu.

Och nu är våren här så nu är allt bra igen. :)




Jag ska på arbetsintervju idag på Flextronics.